Detta ruckel till hus passerar jag varje dag. I december såg jag till min förvåning att det var julpyntat. Se den lilla misteln eller vad det är och glittret högst upp. Det var även glitter nere vid hänglåset som antagligen (i teorin) ska hindra ovälkomna besökare från att övernatta. Saken är dock den att det råder ordning i detta kaos. Nu är julpyntet traditionsenligt borta. Värre är det dock hemma hos mig där julgardinen är kvar och adventsljusstaken lyser i fönstret.
2 comments:
Jag är mycket, mycket intresserad av sådana miljöer. (Läses med Ernst-Hugo Järegårds stämma.)
Sången är rolig och fatal:
Nu är det jul igen,
nu är det jul igen,
och julen varar än till påska.
Nu är det jul igen,
Nu är det jul igen,
Och julen varar än till påska.
Men det var inte sant,
men det var inte sant,
för däremellan kommer fastan.
"Men det var inte sant..." Inte ens doa-körer utmanar simpelheten i denna UPPHÄVNING av det nyss sjungna, utfyllnaden i denna textuella SJÄLVFÖRINTELSE.
Post a Comment