Exklusiv videovisning

Nu ska ni få se hur det gick till när jag klättrade i träd i Etretat i Frankrike. Jag ber att få tillägga att jag klarad ALLA banor (även den svarta). Dessutom, när jag på en mingelfest hälsade på en man från svenska kolonin i Paris utbröt han ”Är det du som är HON? HON som klarade ALLA banor i klädklättringen?” Ehh ja, det är det. Svarade jag. ”Då ropar han på sin fru, Gun, kom det är HON!” Det ni, man kan va känd för värre saker…

Hur sött kan det bli?

Liten bror matar liten kattunge

Look-alike

Påskfjärilen
Påskfjärilen och Sambofjärilen
same same but different

Sambofjärilen

Vad är en sambofjäril undrar du. Jo, en minut efter hemkomst i julas blev jag meddelad att jag skulle behöva dela mitt rum med en inneboende. Inte vem som helst heller utan en fjäril! Det var en långlivad skolprojekts-fjäril. I början undvek vi varandra i irritation över att ofrivilligt påtvingas samboskap. Men sedan visade det sig att vi båda var nattsuddare och vi kom rätt bra överens tillslut.

Champagne

Storbritannien är Frankrikes största exportmarknad av champagne. Och visst är det makalöst ändå att den lilla befolkningen i Sverige konsumerar mer champagne än vad man gör i Kina.
Men, över hälften av världens champagnekonsumtion sker såklart i Frankrike!
Mycket champagne blir det!

Källa: DN

Emil och Émile

Jag har funderat, kan det vara så att Astrid Lindgren gav Emil i Lönneberga namnet Emil med inspiration av Roussaus ”Émil eller om en uppfostran”? Båda handlar om problematiken kring traditionell uppfostran mot individuellt tänkande. Enligt mig alldeles för likt för att vara en slump…Att de gavs ut med nästan exakt 200 års mellanrum gör ju inte saken sämre.

Bryssel

I DN idag var det ett trevligt kåseri om att Bryssel är den tråkigaste huvudstaden i Europa. Det håller jag helt med. Men det lockar ju ändå såklart! Om det är någon stad som jag kan tänka mig att jag bor i om ett halvår så är det just Bryssel. Tror att det är roligt att jobba där även om det inte är kulturens Mekka. Men man får nog ut en hel del av after-worken där ändå. Som det konstaterades: Bättre en öl i Bryssel än tio i Handen.

C här!

Idag var det 11°C i Lund.
Lund var därmed varmast i Sverige!
1-0 till Lag Syd!

...and my name is Sienfeldt

Jag gick i en stor klass förra terminen. 300 personer var vi. I slutet av terminen insåg jag och min trevliga granne att vi gick i samma klass. Det var när vi råkade cykla dit samtidigt tidigt en morgon, försenade båda två.

Sedan dess pratar vi lite hejar glatt på varandra och växlar några ord på innegården. Hon är mycket trevlig. Igår var hon inne hos mig på middag. Vi har mycket att prata om; grannar, studierna, gamla kursare mm. Efter tre timmars middag och trevligt samtal berättade hon att någon av mina kompisar tryckt fel och ringt på hennes porttelefon i veckan och frågat efter Christina. Jaha, det heter jag svarar jag.”Ja, haha det vet jag!” Svarar hon. Det är då jag inser….. Jag vet inte vad hon heter!! Vi har aldrig hälsat på varandra och gjort ”namnbytet”. Jag inser att nu är det kört att fråga. Hon sitter mitt emot mig men jag kan bara inte fråga henne efter alla dessa månader vad det egentligen är hon heter. Vad göra? Jag lyssnar intensivt på hennes berättelser och hoppas att hon ska säga det själv när hon återberättar. En gång trodde jag hon sa Anna och blev lättad. Men så enkelt var det inte att få svar. Jag tittade på hennes dörr. Förgäves, där står det bara C. Jag har kollat på internet, men utan resultat. Jag funderade på tvättstugan men insåg att det var meningslöst. Om jag bara hade vetat vad det rimmar på….

Då sov jag på saken. Imorse vaknade jag med ett ryck: NEWMAN!!
Självklart! Så ska det gå till!
Jag ska fråga brevbäraren!

90 nånting…

Så naivt av mig att tro att det inte raggas på stadsbiblioteket.

Mannen packade ihop sina saker. Han ställde sig upp och skulle räcka sig efter sina handskar och de tre pappren på bordet. Då frågade om jag fick ta bordet efter honom. Det fick jag. Men det tog sin tid. Han frågade vad jag läste, berättade att han var gammal lärare att han nu snart fyllde 90 år och släktforskade. Han satte sig ned igen…visade sina kartor, pekade ut ALLA gårdar som hans mormor skulle kunna vara född på. Berättade om sina resor i Frankrike och England. En annan pensionerad lärarinna kom förbi och hejade och sneglade åt mitt håll och innan hon gick bad hon Gunnar att hälsa hem…till sin FRU!! Efter ett tag lämnade an mig åt mina böckers öde.

Jag fortsatte läsa i ungefär en timme. Då närmar det sig tre tonårskillar. De cirkulerar en stund och sätter sig snett mitt emot mig och pratar. Den ena säger sedan högt ”Det sitter en jättesöt tjej mittemot mig!” och jag kan inte annat än att le mot de charmiga 90-talisterna. De småpratar med varandra ett tag. Sedan frågar en annan kille om de får intervjua mig eftersom de är från polisen samtidigt som alla ”legitimerar sig” med sina busskort. Nja svara jag, jag måste ju läsa. ”Jaha säger kille tre, men då måste jag få ditt nummer så får vi återkomma förstår du”. De andra två viker sig av skratt och går iväg, även han avviker så småningom…utan att ha fått mitt nummer.

Hur var det nu med försten in på 90-talet….var det år eller årgång vi menade?

Vi flyttfåglar

Vi är båda 82:or. Vi har båda studerat i Lund. Vi kände oss båda andligt isolerade när vi bodde i Växjö. Båda försökte bryta denna isolering genom intensiv kommunikation med omvärlden, han via mängder av brev, jag via mail.

Vad du ej klart kan säga vet du ej;
med tanken ordet föds på mannens läppar (och kvinnans, min korr);
det dunklet sagda är det dunklet tänkta.

Jag och Esaias Tegnér är allt lite spegelvänt lika. Men jag hoppas att jag inte är så stel som han är där han nu står i Lundagård ca 100 meter från min lägenhet.

Svenska ord

Jag gick in i en liten butik för att köpa en chokladbit innan jag gick in till biblioteket för att studera. Bakom disken satt en utländsk man med yvigt vitt hår. Han tittade upp på chokladen och tog betalt. Jag väntade på kronan jag skulle få tillbaka. Då lyfter han pekfingret, men inte blicken från bänken, och säger på brytande svenska: ””Brist på rutin!!”

Oj tänkte jag. Borde jag gett honom kronan i dricks. Men jag ser att han har den mellan tummen och pekfingret. ”Brist på rutin!!” Upprepar han, ger mig kronan och för fingret till tidningen som jag nu ser att han har framför sig. ”Brist på rutin, 5 bokstäver. Titta! Vad kan det vara?” Jaha, nu förstår jag och föreslår SLARV… Nej, titta här, det ska sluta på R!!” Ok, jag kommer in om jag kommer på det svarar jag och lämnar mannen som sitter med pannan i djupa veck och tittar ned på sitt korsord.

Jag har nämnt det förr och jag nämner det igen. Det är allt tur att vi får in lite utländskt folk som förändrar och piggar upp det svenska kommunikationsmönstret.