Skrämd igen

Så klart man går runt och tänker på saker….ja alltså funderar medan man går och fixar med annat… Men hur slutar man upp att bli skrämd över nån som bara står stilla?

Nu hände det igen. Jag var nere i tvättstugan och hämtade min tvätt. Gick ner gick och funderade lite. Så går jag in i tvättstugan och bara skriker till. Där står en kille och lägger i sin tvätt. Stackarn han hade ju bokat. Det var hans tur. Men jag hoppar till så och skriker för att jag blir så förvånad. Alla stackars killar som har bett om ursäkt i alla år för att de skrämt mig. I Paris tex när det då o då stod nån kille i hissen som jag gick in i. Samma sak. Det värsta är att dom ber så mycket om ursäkt. Dom har ju inte gjort nåt. Så jag hamnar alltid i en "Det-är-inte-dig-det-är-fel-på-det-är-mig" förklaring. Det är bara jag som är så tankspridd och inte ser dom förrän dom är en meter framför mig.