Idag smällde jag pannan rakt in i en dörrkarm här hemma. Så går det när all tankeverksamhet ägnas åt finansiell riskbedömning och portföljval. Jag har alltid haft mycket blåmärken vilket folk förskräckt brukar påpeka. Själv brukar jag väldigt sällan märka av när jag så att säga blir blåmärkt och förklarar det därför med att så blir det när man är dynamisk. Tex. när man har ett kök på 1 kvadratmeter och därför slår i armbåge och näsa så fort man vänder sig efter en gryta.
Men nu är det i alla fall så att jag har blivit väldigt rädd för att mitt dynamiska leverne ska göra Glader förkrossad. Han står så utsatt där i köket vid spisen. Men han är ju en hemmatomte och det föll sig så naturligt att placera honom där, hur riskfylld plats det än må vara. Hans bidrag till vår BNP är ju lika stort som oavlönat hushållsarbete är….så same same but different tänkte jag. Får se hur länge han håller ut.
No comments:
Post a Comment